Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Politisk reklam’ Category

VAL 2016 | I USA överöser kampanjteamen ständigt väljarna med politisk reklam i tv under valrörelserna. Inte alla uppskattar detta.

Estimated Political Spending on ads 2016

Risken för de politiska kandidaterna är att reklamen irriterar och stöter bort mer än vad reklamen övertygar.

Kruxet blir då var man skall placera sin reklam och hur mycket reklamtid man skall köpa för att väljarna inte skall straffa kandidaten för att de stör dem i deras tv-soffor.

En av Barack Obamas tidigare kampanjmedarbetare, Carol Davidsen, ser ut att ha löst en del av problemet.

Tim Higgins skriver i Bloomberg Businessweek:

When Scott Tranter, a Washington political strategy adviser, wants to figure out which TV shows Republican voters are watching, he calls Rentrak, a company that uses information pulled from set-top cable and satellite boxes to track viewing habits. Rentrak’s data help Tranter determine exactly where candidates can get the most value for their ad dollars. Rather than advising campaigns to spend $3,000 on prime-time broadcast slots in Des Moines, he tells them to buy airtime during reruns of Law & Order on TNT, at a fraction of the cost.

It’s a strategy devised and perfected by former Obama campaign staffer Carol Davidsen, who joined Rentrak in January to oversee political analytics.

[…]

Near her desk, Davidsen keeps small maps of the swing states that will be most important in deciding the 2016 presidential election. As the director of integration and media targeting for Obama’s 2012 campaign, she created a tool known as “the Optimizer.” It not only used Rentrak numbers to spit out information on what the likeliest voters were watching but also told the campaign’s media buyers where they could reach the most voters for the lowest price.

Before the Optimizer, the campaign—like most of its predecessors—bought airtime during local news and prime-time broadcasts on the theory that those shows reached the most people. Davidsen’s analysis prompted the campaign’s ad buyers to triple their investment in cable ads, a strategy that made the spots 10 percent to 20 percent more effective, in the campaign’s estimation.

[…]

In the 2014 midterms, ad buyers for Republican candidates boosted the number of political commercials on local cable by almost 75 percent over the 2010 midterms, according to NCC Media, which sells local ad space for most cable carriers. Channels such as HGTV, FX, and the Food Network were suddenly inundated with campaign messages. “I definitely attribute that to better analytics behind TV advertising,” says Timothy Kay, director of political strategy at NCC. “Part of what’s great about the Rentrak data is that it’s given ratings to networks that we haven’t traditionally seen ratings on because of the small sample sizes that are shown by other media survey companies.”

[…]

With a team of eight, Davidsen is trying to solve one of the problems that bedeviled her when she was on the campaign side in 2012: how to make sure the same people don’t see a candidate’s ads too many times. Even with its sophisticated analytics, the Obama campaign ultimately realized it was bombarding 6 percent of households in Ohio with more than 60 ads a week. “That was not the desired intent,” Davidsen says, noting research that suggests voters can be provoked into voting against a candidate if they’re annoyed by seeing too many of the same TV ads. She says ad blitzes can bedevil better-funded campaigns, like Hillary Clinton’s or Bush’s. “The Hillary campaign’s problem is not going to be the lack of budget,” she says. “It’s going to be avoiding these 60 exposures.”

Bild: Bloomberg Businessweek.

Read Full Post »

Denna reklamfilm har fått många att göra en jämförelse mellan Donald Trumps oförmåga att ta tydligt avstånd ifrån Ku Klux Klan och klanens stöd till Barry Goldwatrer i valet 1964.

Yoni Appelbaum, senior editor på The Atlantic skrev så här:

In 2000, Trump was unambiguous about condemning the intolerance of the Reform Party, because it “now includes a Klansman, Mr. Duke, a neo-Nazi, Mr. Buchanan, and a communist, Ms. Fulani,” he said. “This is not company I wish to keep.” On Friday, Trump was asked about Duke’s support, and replied, “I disavow him, OK?” But somehow, by Sunday, he’d forgotten both who Duke was, and how repellent his ideology is.

Om man inte klarar av att ta avstånd ifrån KKK har man uppenbara problem. I ett val där den viktiga väljargruppen kommer att vara svarta amerikaner, och där dessa till övervägande delen röstar på demokraterna, har ingen kandidat råd att göra sådant misstag.

För det kan väl inte vara så att stödet från t.ex. David Duke, f.d. ”Grand Wizard” i klanen, anses vara så pass viktigt för Trump att han inte anser sig ha råd att avstå ifrån det?

I så fall är det ett säkert tecken på att Trump misstänker att han går mot en storförlust mot Hillary Clinton.

Läs mer: ”If You Can’t Understand the Trump Problem, Watch This Vintage Campaign Ad” av Jack Holmes.

Read Full Post »

Adlai Stevenson 1950 Campaign

Flygplansreklam med texten ”Adlai for All” ovanför Richmond, Virginia.

Demokraten Adlai Stevenson förlorade presidentvalet 1952. Dwight D. Eisenhower blev vald till USA:s trettiofjärde president.

Bild: Tommy Pollock Photograph Collection, Libriary of Virginia.

Read Full Post »

KAMPANJ | Alla gör det. Fredrik Reinfeldt gjorde det. Och nu är det dags för Stefan Löfven och Hillary Clinton att göra samma sak.

Ordfront magasin nr 3 2015

Alla politiker använder sig av en form av politisk storytelling för att få ut budskapet om sig själva som ”vanlig människor” som vill göra skillnad.

Och vägen till att bli accepterad som ”vanlig människa” går ofta via andra människor som verkligen lever vanliga liv.

Som så mycket annat har politiken anammat idén om storytelling från näringslivets PR-kampanjer.

Konstnären, filmaren och skribenten Sonia Hedstrand har tittat på fenomenet. Hon har tagit som utgångspunkt Hillary Clintons lansering av sin kampanj för att bli USA:s nästa president.

Hedstrand skrev om ”Härliga härskarhistorier” i Ordfront magasin:

I intervjuer har Hillary sagt att hon förlorade mot Barack Obama 2008 för att hennes kampanj inte varit tillräckligt övertänkt. Den här gången är den det. I videon Getting ready, filmad med handkamera för den rätta dokumentära känslan, skriver denna Yale-utbildade advokat, miljardär, president-fru och utrikesminister effektivt in sig själv som tillhörande »verklighetens folk«.

PR-tricket bakom detta skådespel, »based on a true story«, eller snarare flera små anekdoter ur verkliga liv är att ge tittaren, förlåt väljaren, en känsla av autenticitet, äkthet. Performing realness är ett begrepp som används i Paris is burning, en kultdokumentär som skildrar ballroom-kulturen i en queer afrikansk-amerikansk och latino-miljö på Manhattan i slutet av 80-talet. En viktig aspekt av framträdandet under en ball är realness. Det handlar om att kunna passera, upplevas som äkta. Amerikanska presidenter har varit mästare på att framföra realness, verklighet, i kategorin Everyday American, som i Hillarys version 2015 även inkluderar amerikaner med skilda bakgrunder, åldrar och sexualiteter.

[…]

I sin bok Storytelling – Bewitching the modern mind från 2007 reder den franske litteraturforskaren Christian Salmon ut historien bakom den så kallade narrativa vändningen på 00-talet, och hur berättande blev en metod för att skapa lojalitet bland anställda inom ett företag. Salmon beskriver hur de nya dotcom-företagen stötte på problem runt millennieskiftet då den gamla ordningen där arbetaren förväntades tiga och lyda inte längre fungerade när affärsidén nu var kommunikation. Den disciplinära fabriken baserad på militärförläggningens modell var passé, och 60-tals-ungdomens revolutionära lek inkorporerades i det kapitalistiska systemet när de anställdas kreativitet och lust blev råmaterial i produktionen av upplevelser och mjukvara. Arbetarens tystnad identifierades som ett resursslöseri. Utan samtal ingen konfliktlösning, konflikter kan leda till energiförlust i företaget, som i värsta fall går i konkurs. Den nya tidens management-gurus uppmanade anställda att sluta tiga och börja berätta sina historier. Skvallret vid kaffeautomaten eller i lunchrummet var i själva verket en resurs som kunde exploateras och kontrolleras till företagets fördel. Storytelling management, STM, var fött.

[…]

Vad Hillary Clinton ska göra om hon blir vald? Det framgår inte av lanseringen. Bara att hon gör sig redo att kämpa för att bli president. Både intern och extern corporate storytelling, såväl i kommersiellt som i politiskt syfte, består alltså av insamlandet av korta historier ur »verkligheten«, som sedan ska spridas vidare för att skapa en känsla av gemenskap, lojalitet och allmänt välbefinnande kopplat till ett visst varumärke. Reklamen är ute, word of mouth, mun till mun-metoden, är inne. Så kallade ambassadörer sprider de goda historierna om företag vidare helt gratis och frivilligt till vänner och bekanta, potentiellt nya konsumenter.

Tidskriftsomslag: Ordfront magasin, nummer 3, 2015.

Read Full Post »

Jeb Bush presenterar sig för amerikanerna inför valet 2016 i videon ”Making a Difference”.

Read Full Post »

Read Full Post »

TYSKLAND | Gamla kampanjslogans dör aldrig. De kommer bara tillbaka i ny skepnad. 

Keine-Experimente Konrad Adenauer CDU - Valaffisch Tyskland

Det är alltid förutsägbart att regeringspartier varnar för att en röst på oppositionen innebär en röst på farliga ”experiment” som hota de framsteg som gjorts.

Det är lika förutsägbart att oppositionen framhäver att regeringen är trött. Av detta följer naturligtvis att oppositionen alltid försöker utmåla sig som fulla av nya, fräscha idéer som kan får fart på ekonomin.

I Danmark har Sarah Kott på Morgenavisen Jyllands-Posten funnit en likhet mellan statsminister Helle Thorning-Schmidts tal om ”Ingen eksperimenter” och tyska kristdemokraternas valkampanj 1957.

På valaffischerna blickade en allvarlig Konrad Adenauer, CDU:s partiledare och Tysklands förbundskansler, ut över sina väljare med det sträva budskapet ”Keine Experimente”.

Det var ett enkelt och slagkraftigt budskap som passade ett Tyskland som gått från andra världskrigets förödelse till att bli en av kalla krigets viktigaste skärningspunkter.

Fyra år senare skulle t.ex. DDR bygga Berlinmuren som klöv staden i en kommunistisk och en fri del så att människor inte skulle kunna ta sig till Västtyskland.

Men troligtvis är det inte valet 1957 som Socialdemokraterne i Danmark hämtat inspiration ifrån i årets val. Troligtvis har man snarare tittat tillbaka på sin egen nutidshistoria.

Huvudmotståndaren Venstre använde nämligen framgångsrikt samma argument mot Socialdemokraterne i valet 2007.

Och precis som valkampanjen 1957 gav CDU absolut majoritet, och sin tredje valseger, blev det också en valseger för Venstre och den borgerliga regeringskoalitionen i Danmark 2007.

Read Full Post »

Older Posts »