Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Media’ Category

USA Nyhetsreportage från USA ger en lätt uppfattningen att redaktionerna nöjer sig med att kopiera ståndpunkter och nyheter från The Huffington Post.

cafe

Marcus Oscarsson på TV4 är en av de få som avviker från det förutsägbara. Med stor entusiasm analyserar och sprider han kunskap om amerikansk politik som ingen annan.

I slutet av förra året uttalande han sig så här i livsstilsmagasinet Café om Donald Trump, amerikansk politik och val:

– Jag tror att han skulle kunna bli en bättre president än vad många tror. Jag tror att han har lyckats dölja sina goda egenskaper väldigt väl. Det är lite typiskt Sverige, och USA också, att tycka att Trump är ”galen”. Man kan inte vinna ett primärval mot 16 motkandidater om man är galen eller dålig. Däremot måste han sluta med en del av de här clownerierna.

Han gör en kort paus.

– Vilken kandidat var det förresten folk sa så där om förut: ”Han kan inte vinna, han är en Hollywoodpajas?”

– Reagan, mumlar en prematur ingenjör.

– Exakt. USA:s nästan mest populära president genom tiderna.

– Vem tror du vinner då?

– Jag tror att det blir väldigt, väldigt spännande. Och jag tror att Trump har mycket större chanser än vad folk tror.

[…]

– När man väl kliver in i Ovala rummet och vet att man är USA:s president och har hela världen på sina axlar, då tror jag att man skärper till sig. Och så finns det ju kontrollinstanser: kongressen, högsta domstolen, Pentagon och ministrarna. Många är arga för det här med muren mot Mexiko, men de har ju ett allvarligt problem med enorm illegal invandring från Mexiko. Vi har själva gränskontroller i Skåne. Hade vi haft hela vår landsgräns mot Turkiet tror jag att det hade varit stort stöd för en mur i Sverige också. Man får ta på sig den andra personens glasögon. Dessutom har Trump en history av att typ vara demokrat. Jag tror fortfarande att han är mer för aborträtten än vad många andra republikaner är. Jag tror inte att han är så som han verkar. Jag tror att ganska få personer är ondskefulla. Men ska han som person vara en förebild för USA:s unga så har han helt klart en del att förbättra – plus att stora delar av hans politik är okänd, vilket skapar stor osäkerhet om hur han faktiskt skulle agera som president.

[…]

– Politiska kampanjer är väldigt spännande för det är nära kopplat till att förstå väljarna och förstå vanligt folk, säger Marcus. Och amerikanska politiker är bra på göra sig begripliga. De är mindre byråkratiska än svenska politiker – som ofta använder svåra ord som ”arbetsgivaravgifter”. Det är många som inte vet vad det betyder. Säg ”så att det blir billigare att anställa” i stället.

Om Trump blir en bra som president lär vi få se. Men ingen president blir lika bra som deras anhängare säger eller så urusla som deras belackare påstår.

Vad vi kan se nu är att Trump uppenbart förstod något om USA som de flesta analytiker och politiker – inklusive Hiillary Clinton – missade.

Med sin försiktighet lyckades Oscarssons framstå som mer balanserad (och mer ”rätt” i efterhand) är de flesta i Sverige.

Tidskriftsomslag: Café, november 2016

Read Full Post »

VAL 2016 | En av de roligare konsekvenserna av Donald Trumps valkampanj var den moralpanik som följde på valsegern.

time-augusti-22-2016

(The Reckoning: ”Donald Trump’s sinking polls, unending attacks and public blunders have GOP reconsidering its strategy for November”)

Och hela ”etablissemanget” – politiska, media, kulturella – hängde villigt på både här och over there. ”En ond och sjuk människa ska leda världens mäktigaste nation. Detta är inte bra för världen!”, skrev t.ex. riksdagskvinnan Hillevi Larsson (S) på Twitter.

time-october-2016

(Inside Donald Trump’s Meltdown: ”Donald Trump’s sinking polls, unending attacks and public blunders have the GOP reconsidering its strategy for November”)

Två andra exempel: Skoladministratörer i Boston erbjöd ”råd och stöd” till ungdomar som oroade sig över Trump medan Olle Wästberg, ”USA-kännare” och tidigare generalkonsul i New York, påstod att Trumps seger var värre för Sverige än för amerikanarna.

new-york-october-31-november-13-2016

(Final Days: ”As the unmanageable, unrepentant, and unprecedented candidate careens to the finish line, Donald Trump’s advisers try to figure out how to save themselves – and the movement he started.”)

Men speciellt pinsamt var valresultatet för opinionsinstituten och den politiska journalistiken som ”ended up with egg on their faces”.

I detta inlägg är tre favoriter från Time och New York som borde förfölja redaktörerna i sömnen framöver. Time t.o.m. följde upp sitt omslag med den alltmer smältande Trump i augusti med ett ”total meltdown” omslag i november. Så säker framstod Hillary Clintons valseger vid det laget.

För den som redan känner sig nostalgiska kan klicka på länkarna för att läsa hur fel alla hade.

Tidskriftsomslag: Time den 22 augusti (amerikanska editionen) och den 24 oktober 2016 samt New York den 31 oktober-13 november 2016.

Read Full Post »

VAL 2016 | Här kommer ett tredje blogginlägg med anledning av Kurt Eichenwalds löpande granskning i Newsweek av Donald Trumps affärer.

newsweek-11-nov-2016

This Way Lies Deceit”:

Over the course of decades, Donald Trump’s companies have systematically destroyed or hidden thousands of emails, digital records and paper documents demanded in official proceedings, often in defiance of court orders. These tactics—exposed by a Newsweek review of thousands of pages of court filings, judicial orders and affidavits from an array of court cases—have enraged judges, prosecutors, opposing lawyers and the many ordinary citizens entangled in litigation with Trump. In each instance, Trump and entities he controlled also erected numerous hurdles that made lawsuits drag on for years, forcing courtroom opponents to spend huge sums of money in legal fees as they struggled—sometimes in vain—to obtain records.

newsweek-23-dec-2016

Tangled Up In Orange”:

Donald Trump hasn’t been sworn in yet, but he is already making decisions and issuing statements to world leaders that radically depart from American foreign policy, all to the benefit of his family’s corporate empire. Because of this, the next president of the United States is already vulnerable to undue influence by other nations, including through bribery and even blackmail. […] President-elect Trump has a monumental choice before him: He can, as he promised during the campaign, protect the sanctity of the presidency—which he can do only by selling his company. Or he can remain corrupted by the conflicts between his country’s future and his family’s fortune.

Tidskriftsomslag: Newsweek den 11 november 2016 och den 23 december 2016.

Read Full Post »

Val 2016 | Newsweek fortsätter sin granskning av Donald Trump. Här skriver Kurt Eichenwald bland annat om hans affärer i Fidel Castros Kuba.

newsweek-14-okt-2016

The Havana Hustle”:

Documents show that the Trump company spent a minimum of $68,000 for its 1998 foray into Cuba at a time when the corporate expenditure of even a penny in the Caribbean country was prohibited without U.S. government approval. But the company did not spend the money directly. Instead, with Trump’s knowledge, executives funneled the cash for the Cuba trip through an American consulting firm called Seven Arrows Investment and Development Corp. Once the business consultants traveled to the island and incurred the expenses for the venture, Seven Arrows instructed senior officers with Trump’s company—then called Trump Hotels & Casino Resorts—how to make it appear legal by linking it after the fact to a charitable effort.

newsweek-28-okt-4-nov-2016

Donald the Destroyer”:

Donald Trump loves to put his name on buildings, but there are no hospital wings named for him. No museums have a piece of artwork with a plaque reading “A Gift of Donald J. Trump.” No buildings at the University of Pennsylvania bear his name, even though he constantly cites his graduation from its Wharton School as a sign of his intelligence. (Contrary to Trump’s suggestion, he attended the school for only two years as an undergraduate and did not obtain a degree from Wharton’s far more prestigious graduate business program.)

Tidskriftsomslag: Newsweek den 14 oktober och den 28 oktober-11 november 2016.

Read Full Post »

british-statesman-winston-churchill-speaking-to-recruits-to-the-armed-forces-at-mansion-house-london-1939-photo-hulton-archive-getty-images

Lägg märke till texten längst ner i högra hörnet: By courtesy of The ”Daily Sketch”. En saligen insomnad tidning.

Foto: Hulton Archive-Getty Images. ”British statesman Winston Churchill speaking to recruits to the armed forces at Mansion House, London – 1939”.

 

Read Full Post »

VAL 2016 | Kurt Eichenwald på tidskriften Newsweek tycks vara specialiserad på att granska Donald Trumps affärsverksamhet. Här nedan följer två längre artiklar.

newsweek-2-sep-2016

The Art of the Bad Deal”:

Lost contracts, bankruptcies, defaults, deceptions and indifference to investors—Trump’s business career is a long, long list of such troubles, according to regulatory, corporate and court records, as well as sworn testimony and government investigative reports. Call it the art of the bad deal, one created by the arrogance and recklessness of a businessman whose main talent is self-promotion.

newsweek-23-sep-2016

The Man Who Sold the World”:

Much of the public believes Trump is a hugely successful developer, a television personality and a failed casino operator. But his primary business deals for almost a decade have been a quite different endeavor. The GOP nominee is essentially a licensor who leverages his celebrity into streams of cash from partners from all over the world. The business model for Trump’s company started to change around 2007, after he became the star of NBC’s The Apprentice, which boosted his national and international fame. Rather than constructing Trump’s own hotels, office towers and other buildings, much of his business involved striking deals with overseas developers who pay his company for the right to slap his name on their buildings. (The last building constructed by Trump with his name on it is the Trump-SoHo hotel and condominium project, completed in 2007.)

Tidskriftsomslag: Newsweek den 12 september 2016 och den 23 september 2016.

Read Full Post »

VAL 2016 | Här är två omslag från The New Yorker som ganska väl sammanfattar hur media generellt har framställt Hillary Clinton och Donald Trump.

The New Yorker - May 23, 2016

Här är Trump (“Grand Illusion” av Barry Blitt) kandidaten som ingen tog på allvar.

Men Trump lyckades besegra alla motkandidater och samtidigt knäcka det gamla gardet i det republikanska partiet. Och det med politiska idéer som ingen uppfattar som vare sig seriösa eller genomförbara.

Efter Trump blir inget sig likt igen för Abraham Lincolns och Ronald Reagans gamla parti.

The New Yorker - June 20, 2016

Och här är Hillary Clinton (“Ready for a Fight” av Barry Blitt) som kandidaten som tvingades slåss hela vägen till partikonventet. Vägen blev jobbigare än väntat. Men leendet visar att det var mödan värt.

Nomineringen har varit säkrad ett tag nu även om hon aldrig lyckades slå knockout på Bernie Sanders. Mot honom får hon nöja sig med poängseger. Nästa fight: Vita huset.

Tidskriftsomslag: The New Yorker den 23 maj respektive 20 juni 2016.

Read Full Post »

Aktuellt nr 5 1962 John F. Kennedy

JOHN KENNEDY

USA:s PRESIDENT

En hjälte föddes

i Stilla Havet

En fantastisk artikelserie börjar

Tidskriftsomslag: Aktuellt ur Levande Livet, nr 5, 1962 (pris 95 öre, oms inräknad)

Read Full Post »

IMAGE | Miljöpartiet krishanterar. Både inom och utanför Miljöpartiet har man sökt svaret på frågan vad som hänt med partiet.

Fokus 22-28 april 2016

Ett svar har varit valet av politisk strategi. ”De dubbla budskapen har varit en genomtänkt del av miljöpartiets strategi”, konstaterar t.ex. Maggie Strömberg i Fokus.

Partiet har konsekvent kritiserat den politik man själva är med om att ta beslut om i regeringen. Strömberg tycker sig se att strategin fungerar bra på lokalplanet men inte inom rikspolitiken.

På riksnivå är dubbelstrategin svårare. Miljöpartiet har hela tiden vetat att regerandet skulle innebära svåra kompromisser. Små partier i koalitionsregering straffas nästan alltid av väljarna. Tanken var att miljöpartiet skulle undvika det genom att ministrarna skulle stå upp för regeringens linje medan partisekreterare, riksdagsledamöter och andra i stället skulle framföra vad partiet egentligen ville. Om man samtidigt satsade på mer politikutveckling skulle väljarna förstå vad man egentligen var. Tillsammans med legitimiteten från att ha regerat skulle det göra att partiet växte och om man var större rent procentuellt i nästa regering skulle man inte behöva kompromissa lika mycket.

Moderaterna hade en likande strategi på 70-talet, då de gått in som minsta parti i en borgerlig trepartiregering. Moderaterna lät sin partisekreterare kritisera regeringen samtidigt som partiledaren försvarade den. Partiet växte.

Skillnaden mot nu var att moderaterna vill i samma riktning som mittenpartierna, men ännu längre, till exempel i frågor om att sänka skatten. Miljöpartiet drivs i stället i motsatt ritning än dit man vill, bland annat i migrationsfrågan. Läget skulle vara mer jämförbart om regeringen tvärtom hade liberaliserat flyktingpolitiken, och miljöpartiet hade velat gå ännu längre i den riktningen.

Skillnaden har skapat ett avgrundsstort glapp mellan ideal och realpolitik.

Problemet med miljöpartiets strategi i regeringen är att man nu bara framstår som ett parti som skyller ifrån sig. Inte partiet som vill någonting mer. Ju mer partiet betonar sin egen ståndpunkt, desto mindre regeringsdugligt ser det ut.

Men inom partiet är man nöjd med vad man uppnått inom regeringen. Någon kritik mot själva strategin har inte funnits. Den kritik som framförts har mer handlat om hur man kommunicerat sin politik. Och kommunikationen är bara en del av den övergripande strategin.

Men att kritisera den egna kommunikationsförmåga är något ett parti ofta tar till när opinionssiffrorna dalar. (Hur många gånger har man inte hört Annie Lööf säga att väljarnas bristande entusiasm för Centerpartiet bara beror på att man inte nått ut med sin politik?)

Kritiken inom Miljöpartiet verkar under lång tid mest gått ut på att media blåser upp vad man själva uppfattar som småsaker. Inom partiet har man överlag varit nöjda med både språkrören och vad partiet uppnått i regeringen.

Åsa Romsons debattartikel i Dagens Nyheter inför språkrörsvalet är ett tecken på detta. ”Åtta av tio punkter i MP:s valmanifest på väg infrias”, löd rubriken. Hela artikel hade karaktären av en påminnelse. För partianhängarna var det mesta välkänt.

Inte ens partiets nedgång i opinionen i efterdyningarna av skandalerna verkar få partiet att ta itu med problemet. Även de nyvalda språkrören hoppas på att miljöfrågorna och bättre kommunikation skall vända trenden.

”Vi ska ha större fokus på att se till att miljöfrågorna kommer upp på dagordningen. Vi ska visa hur de diskussioner som förs i Sverige är kopplade till miljö- och resursutmaningen”, säger Gustav Fridolin.

”Det viktigaste är att vi för ut vår politik och det vi gör. Utan oss i regeringen hade inte Sverige spelat en viktig roll i klimatavtalet, till exempel”, säger i sin tur Isabella Lövin.

Någon självrannsakan i efterdyningarna av affärerna Mehmet Kaplan och Yasri Khan har inte skett. Det finns inget tryck inom partiet att driva på för att situationen inte skall kunna upprepas.

Anledningen måste naturligtvis bero på att man inte tycker att de gjort sig skyldiga till några större fel. Tanken tycks vara att om det inte varit för elak media och den egna bristfälliga kommunikationsförmågan hade Kaplan säkerligen suttit kvar i regeringen.

Den distansering som man tvingats till har mest haft karaktären av att ske under galgen. När det gäller Yasri Khan-affären talar t.ex. Isabella Lövin lite vagt om att partiets problem mest handlat om lite ”svajighet”.

Till och med Sverigedemokraterna har ägnat mer tid åt självrannsakan än miljöpartiet. Miljöpartisterna verkar mer se sig som offer. Och är man ett offer för omständigheterna behöver man inte syna sig själva allt för mycket i sömmarna.

Tidskriftsomslag: Fokus, 22-28 april 2016.

Read Full Post »

HISTORIA | Här fokuserar man på Churchill i första världskrigets skyttegravar, som militärstrateg i andra och som opinionsbildande f.d. premiärminister.

.Military History

”Churchill Rejoins the Ranks” av Bradley P. Tolppanen

”In 1915-16 Winston Churchill sought political rehabilitation on the Western Front and found a strenght of character that would serve him in greater war.” (Military History)

Strategy & Tactics

”Churchill’s Balkan Gambit” av Brian Train

”During World War II, the Allies devised a series of deception planes and operatiions. These deception campaigns were instrumental in the success of real Allied operations against Axis forces.” (Strategy & Tactics)

Populär Historia nr 3 2016

”Churchill 1946: ’En järnridå har sänkts ned’” av Klas-Göran Karlsson

”Kalla krigets startpunkt sätts ofta till den 5 mars 1946. Detta datum för i dagarna 70 år sedan höll Winston Churchill sitt berömda Fultontal. Inför en andäktigt lyssnande amerikansk publik varnade han för sovjetiseringen av Östeuropa och den ”järnridå” som han menade var på väg att separera öst från väst.” (Populär Historia)

Tidskriftsomslag: Military History, november 2015, Strategy & Tactics, Maj-Juni 2016, Populär Historia, nr 3 2016.

Read Full Post »

Older Posts »