Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for februari, 2011

LONDON: Katten Larry har utsetts till förste råttfångare på 10 Downing Street. Inofficiell titel är Chief Mouser to the Cabinet Office.

Han anställdes efter att råttor vid minst två tillfällen fångades på bild vid nyhetssändningar utanför premiärministerns residens.

Men Larrys första offer var en reporter:

The cat lashed out at ITV News reporter Lucy Manning , scratching her four times before leaping to the floor and making a run for it.

Clearly not in the mood for any further attention, he then hid under a table – ignoring repeated calls to emerge.

Lite kattologi från Downing Street:

Kring 1920 hette katten Rufus of England men kallades för Treasury Bill.

På 1930- och 1940-talet: Munich Mouser

På 1970-talet: Wilberforce

Från 1989 till 1997: Humphrey

2007: Sybil

2011-: Larry

Read Full Post »

UNDERSÖKNING: På ytan har mycket hänt men i realiteten är siffrorna stabila i senaste opinionsundersökningen från United Minds.

De enda riktiga vinnarna är Miljöpartiet och Sverigedemokraterna som är tredje respektive fjärde största partiet.

Siffrorna är logiska. Fortsatt förvirring inom Socialdemokraterna och inom småpartierna skapar utrymme för Miljöpartiet och Sverigedemokraterna att framstå som de enda alternativen i svensk politik.

Både Moderaterna och Socialdemokraterna backar. Alliansens småpartier går fram medan Vänsterpartiet backar.

Inga större förändringar har skett mellan blocken.

Moderaterna 31,8 % (-3,3), Folkpartiet 7,2 % (+1,0), Kristdemokraterna 4,6 % (+0,8) och Centerpartiet 4,4 % (+0,3).

Socialdemokraterna 25,6 % (-1,0), Miljöpartiet 11,4 % (+1,6) och Vänsterpartiet 5,1 % (-0,8),

Sverigedemokraterna 8,5 % (+1,5).

Alliansen 48,0 % (-1,2)

De Rödgröna 42,1 % (-0,2)

(1158 personer intervjuades på webben 17 januari-13 februari. Siffrorna inom parentes är förändringen sedan förra mätningen.)

Read Full Post »

POLITIK: I morgon skall Socialdemokraternas Kriskommission lägga fram sina rekommendationer.

Partiet liknar idag alkoholisten som ännu inte erkänner sig ha ett alkoholproblem. Det är Kriskommissionens uppgift att leverera den insikten.

”Är Socialdemokraternas politik i grunden särskilt mycket annorlunda nu än vad den var 1991? Egentligen inte. Däremot har samhället och de politiska motståndarna utvecklats rejält. Sossarna har inte riktigt hängt med”.

skriver Widar Andersson, f.d. socialdemokratisk riksdagsledamot och nuvarande redaktör på Folkbladet, när han radar upp en lång rad förklaringar till krisen.

”Att Mona Sahlin föll till föga och tog med Vänsterpartiet i regeringsutmanarkoalitionen 2010 ska också adderas till den mängd elände som staplats i S-kansliet sedan 1991.”

Detta är ett av de mer tydliga exemplen på partiets strategiska misstag. Andra förklaringar från Andersson låter mer långsökt:

”På Malmökongressen 2005 fick inte dåvarande skolministern Ibrahim Baylan med sig ombuden på införande av nationella prov i tidigare årskurser.”

Detta låter mer som sökandet efter en punkt i historien där allt gick fel. Typiskt för personer och organisationer i kris. Om vi  bara hade tagit ett annat beslut så skulle vi idag inte befinna oss där vi nu är.

Men Andersson är smartare än så. Han inser att problemen har ackumulerats över åren. Om det inte finns några quick fix idag så fanns det inte heller några quick fix då.

Socialdemokraternas problem handlar om mer än ”oflyt”.

Det handlar om att partiets politik inte längre uppfattas vara relevant för dagens problem. Och ett parti som har haft detta problem under en längre tid kommer också att få det svårare att ta sig ur en sådan kris.

Read Full Post »

PÅVERKAN: Egyptens f.d.president Hosni Mubarak har använt sig av inflytelserika personer i USA för att bättra på sitt rykte.

En av hans lobbyister har nära kontakter med Vita huset.

Så här skriver James Rowley och Lizzie O’Leary om dessa lobbyister:

Until a popular revolt put his control of Egypt in jeopardy, President Hosni Mubarak had kept a tight grip on power and billions of dollars in U.S. aid flowing with few strings attached, in part by retaining three of Washington’s most high-powered lobbyists.

[…]

The three lobbyists are Tony Podesta, who has close ties to the Obama Administration, former Republican representative Bob Livingston, and former Democratic representative Toby Moffett. The three formed a joint venture, PLM Group, to represent Egypt in Washington […] They were paid $1.1 million a year, says a person familiar with the company.

”Egypt has always been good at promoting its own interests,” says Graeme Bannerman, who was the country’s top lobbyist in Washington for 17 years before it hired PLM. ”Considering how few Egyptian-Americans there are here,” he says, the Egyptians ”have done a very good job of explaining to Americans why the relationship is so important to the two countries.” With PLM, Bannerman says, the Egyptians got ”a little more flash” and ”increased their firepower.”

The PLM contract was for ”promoting and safeguarding” the Egyptian government’s interests in the U.S., including ”maintaining the amount of U.S. military and economic aid to Egypt,” […] Records show PLM staff made 1,873 contacts with lawmakers, their staffs, or Administration officials between 2007 and 2010.

Read Full Post »

POLITIK: Barack Obama flörtar vilt med det amerikanska näringslivet.

Det är en del i strategin att försöka återta det politiska initiativet.

Devin Leonard, Bloomberg Businessweek, skriver:

Obama’s overtures have everything to do with his effort to reboot his Presidency after his Nov. 2 ”shellacking” at the polls. Within weeks of that debacle, the President put the finishing touches on a trade agreement with South Korea. He negotiated an extension of the Bush tax cuts with congressional Republicans. He ordered a review of federal regulations to see if any might impede economic growth. He appointed William Daley, a former banker for JPMorgan Chase (JPM), as his chief of staff, and named General Electric (GE) CEO Jeffery Immelt as the head of his outside panel of economic advisers.

[…]

The overtures to business, however, aren’t just optics. They have a specific goal. Obama knows as well as anybody that the biggest obstacle to his reelection is the nation’s unemployment rate, still hovering north of 9 percent. With the Republican Party in control of the House of Representatives, the President has no chance of passing another big stimulus bill to get Americans back to work.

There is, however, $2 trillion lying around that could work similar wonders. This is the record mountain of cash that U.S. corporations have amassed while waiting to see how the economic recovery unfolds.

[…]

For Obama, the goal is to get the nation’s businesses to invest some of this money and accelerate the hiring process.

[…]

Although the White House always denied it was sending anti-business signals before, it is certainly sending pro-business ones now. This is surely smart politics—Obama’s version of the triangulation theme that his Democratic predecessor Bill Clinton deployed so successfully after he took a shellacking of his own in 1994. Clinton adopted traditionally conservative issues like welfare reform, making it harder for Republicans to portray him as an out-of-control liberal. He went after them on their ideological turf. Obama may try something similar now. And Donohue might even give him a hand.

The Republican Party today is an uneasy alliance of corporate conservatives who are comfortable working with government and Tea Party supporters who virulently oppose such tactics. By allying itself with the Chamber on specific issues, the White House may drive a wedge between the two and forge a centrist coalition that—unlikely as it may seem—could actually get something done.

Read Full Post »

KOMMUNIKATION: The Observer har tittat i sitt arkiv och har hittat följande nyhetsrapport från lokalvalen i februari 1907.

Rubriken var: ”Electioneering by gramophone”.

“The present county council election campaign is distinguished by a new departure in the use of the gramophone. Several candidates have delivered speeches into instruments which are to be placed on carts and driven to meetings at streets corners or other places at which the candidates are themselves unable to be present.”

Read Full Post »

STRATEGI: Magasinet Neo har publicerat en intervju med Jimmie Åkesson (SD) som kommer att få partistrategerna i Socialdemokraterna och Moderaterna att sätta kaffet i halsen.

Intervjun tydliggör varför det var de två största partierna som tappade mest till Sverigedemokraterna i valet. Sverigedemokraterna har mycket medvetet positionerat sig som ett socialkonservativt parti som tror på både välfärdsstaten och folkhemmet.

Åkesson talar sig varm för traditionella borgerliga frågor som t.ex. frihandel och starkt försvar, men också för fackets positiva roll i samhället.

Socialdemokraterna har vänt sig inåt medan man söker efter en ny partiledare. Vänsterpartiet vet inte om man skall göra sig av med Lars Ohly eller inte. Och inom Alliansen befinner sig småpartierna i politisk och ideologisk förvirring.

När Moderaterna helt dominerar det politiska landskapet skapas utrymme för ett parti att utmana.

Och de enda partier som idag ser ut att kunna utmana och överraska är Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Read Full Post »

KOMMUNIKATION: Den process som skall utse en ny partiledare för Socialdemokraterna framstår som alltmer förvirrad.

Kampen mellan dem som vill öppna upp partiet och de som vill att man skall göra som man alltid har gjort tilltar.

”Berit Andnor [d.v.s. valberedningens ordförande] har pekat med hela handen och slagit fast att hon vill ha en traditionell process. Nu har det inte blivit så, för sällan eller aldrig har valet av partiledare haft sådan medial turbulens. Hon har fått just den idoltävling hon inte ville ha”, säger statsvetaren Ulf Bjereld (S) till Aftonbladet.

Och nu ger sig förre LO-ordförande Stig Malm in i debatten. Han vill se en öppen process där flera kandidater tävlar mot varandra.

”Klarar stora fackförbund och brittiska Labour det, borde vi också göra det. Det är faktiskt en ny tid nu”, säger Malm.

Read Full Post »

MÄTNINGAR: Karin Nelsson, vd Synovate, vill införa kvalitetsmärkning eller certifiering för undersökningstjänster.

Att det finns lögn, förbannad lögn och statistik är välkänt. Den som vill vilseleda med statistik har alla möjligheter att göra det. […] Opinionsmätningar har en stor betydelse för samhället. Resultaten av mätningar kan avgöra vilket parti en väljare lägger sin röst på i valen eller vilka politiska förslag som läggs fram respektive går igenom. […]

Undersökningsföretaget skall inte acceptera uppdrag som innebär att man försöker köpa en opinion eller där man vill mörka vem som står bakom en undersökning. Det kan kosta kunder, men som ett seriöst företag måste man avstå från sådant. Man skall inte kunna köpa en opinion.

Den tekniska utvecklingen har kraftigt sänkt trösklarna för att erbjuda opinions­mätningstjänster. Det gäller både mätningar på internet och på traditionellt vis med telefon. […] Detta har tyvärr medfört att branschen lockat till sig nya aktörer som inte alltid följer traditionell standard när det gäller etik och kvalitet.

”Att det finns stora problem med sättet som medierna redovisar och bevakar opinionsmätningar är helt klart”, kommenterar Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, på sin blogg.

Tidigare har Strömbäck skrivit om ”opinionsmätningsjournalistikens sju dödssynder”. En debattartikel som politiska journalister alltid borde ha tillgänglig i innerfickan.

Read Full Post »

IMAGE: Vad som skulle vara en PR-katastrof för vilken annan regeringschef som helst kan premiärminister Silvio Berlusconi bara vifta bort. Omvärlden ser på med förundran.

Men hans eskapader lockar åtminstone fram humorn hos många skribenter. Carole Cadwalladr skriver i The Observer att en grupp på Facebook nu planerar att marschera mot Berlusconis villa utanför Milano.

There, they will chant slogans and throw condoms and knickers in protest. This, apparently, recalls the hail of coins that a crowd pelted on former prime minister Bettino Craxi when he was accused of corruption, although there are some who worry that it’s about as useful as throwing cocaine and vodka at Charlie Sheen’s house, a man who has taken Berlusconi’s concept of bunga bunga and raised it to a whole new level.

In response, Berlusconi has continued his one-man PR blitz, phoning a third late-night television show in less than a month, this time calling it ”a television whorehouse”. To clarify: apparently this was not a compliment.

Apropå den senaste skandalen skriver Beppe Severgnini, kolumnist på Corriere della Sera, följande i Time:

”Bunga bunga” is reportedly the Berlusconi crowd’s name for sexual after-dinner stints, but it could equally be the sound of many Italians’ heads being banged against a wall in disbelief. Not everyone’s, though. Berlusconi, who denies the allegations against him, refuses to appear before magistrates, claiming he is being persecuted. His poll ratings are still buoyant, partly because of a lack of other political options, and the center-left opposition is split into six squabbling parties. That said, one asks oneself what a head of government has to do to elicit criticism, an objection or a raised eyebrow from his supporters. What is Italy’s tolerance threshold?

Läs mer: “Why Berlusconi Will Probably Avoid Jail Time” av Stephan Faris i Time.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »