Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for augusti, 2010

KOMMUNIKATION: Thomas Bodström lämnar Sverige eftersom han tror att Socialdemokraterna förlorar valet.

Det är den slutsats väljarna kommer att dra när Bodström nu – mitt under valrörelsen – lämnar Mona Sahlin i sticket och åker till USA.

Bodström är ett av partiets stora affischnamn. Men enligt Expressen kommer han nu endast att delta i valrörelsen via Facebook!

Vad är poängen med Thomas Bodström?” Den frågan har tidigare ställts på denna blogg. Nu vet vi svaret: Ingen!

Detta är det ultimata beviset på att Bodström är och förblir en politisk dilettant. Ju snabbare Socialdemokraterna gör sig av med honom desto bättre.

Read Full Post »

KAMPANJ: De Rödgröna har presenterat sina valaffischer. Teman är jobb, välfärd och en klimatsmart modernisering under devisen ”En ny regering för hela Sverige”. 

Valaffischerna är till 50 % riktigt bra och till 50 % riktigt dåliga.

 

Affischerna är i två varianter. I den ena varianten – tre stycken – ser vi partiledarna promenera i rask takt mot den moderna rödgröna framtiden.

Bilden får en att minnas De Rödgrönas valfilm. Nu har man stigit av tåget och promenerar på tågperrongen. 

Dessa affischer är ganska tuffa och bilden lyckats projicera en känsla av handlingskraft och målmedvetenhet. 

De andra affischerna är betydligt tråkigare. 

De är utan bild och består endast av formuleringarna ”Så skapar vi ett klimatsmart Sverige”, ”Så skapar vi 100 000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser” och ”Så skapar vi en välfärd i världsklass”. 

Man hoppas uppenbart att detta skall leda väljarna vidare till de rödgrönas hemsida. Troligtvis kommer detta att stanna vid en from förhoppning. 

Hur ofta går någon överhuvudtaget in på en hemsida efter att ha läst om möjligheten på en annons eller affisch? Speciellt om det handlar om ”samhällsinformation”? 

Man kan se affischernas teman som ett sammanflätning av de tre partiernas egna speciella valteman. 

Jobben är det central för Socialdemokraterna. Världens bästa välfärd är Vänsterpartiets tema och för Miljöpartiet är klimatet naturligtvis a och o.

Read Full Post »

VAL 2010: Föga förvånande så är temat invandring i Sverigedemokraternas valfilm. Filmen sätter upp motsatsparet ökad invandring eller mer pengar till pensionärerna.

Filmen kommer att älskas av partiets anhängare och hatas av motståndarna. Oavsett vad man tycker om budskapet så är det en effektiv form av politisk kommunikation.

Den lyckas med vad så många andra svenska valfilmer misslyckas med. Den tvingar tittaren att helt enkelt ta ställning. Är Du för eller emot? Är Du med oss eller emot oss? Vill Du att dina pengar skall gå till ökad trygghet för pensionärer eller till ökad invandring? Väljer Du ”invandringsbroms eller ”pensionsbroms”?

Ett problem för partiet är naturligtvis att alla partier i år lovar allt mer till de äldre. Om det är någon specifik grupp som har stått i centrum i årets valrörelse så är det just de gamla. Det tar lite udden av filmen.

Men det bryr sig säkert inte partiet om. Huvudsyftet är nämligen att sätta fokus på sin invandrar- och integrationskritiska politik som är det enda partiet är riktigt känt för hos väljarna.

En strategi att försöka bli lite mer mainstream så här i valets slutspurt hade varit dömt att misslyckas.

Filmen påminner dramaturgiskt om Junilistans valfilm inför Europavalet 2009. Den filmen var valets absolut bästa (och något av det bästa vi hittills set på svensk tv).

Hotet då var EU-byråkratin medan hotet i Sverigedemokraternas film kommer från invandringen – symboliserad av burkaklädda kvinnor med många barn.

Det dramatiska upplägget och tempot i kombination med den mörka ljussättningen gör att filmen tydliggör ett hot. Vilket naturligtvis är partiets syfte.

Sverigedemokraternas valfilm var tänkt att visas i TV4 men kanalen har nu sagt nej p.g.a. innehållet. Skulle inte förvåna om detta garanterar att filmen får stor spridning. Inte minst om övrig media rapportera om händelsen.

Som kuriosa kan sägas att filmen är gjord av en medarbetare på Sveriges Radio enligt Resumé.

Read Full Post »

UTFRÅGNING: Mona Sahlin får godkänt efter kvällens partiledarutfrågning i SVT1. Men det var också en ofta irriterad partiledare som många gånger fick svårt att vara tydlig i en rad känsliga frågor.

Sahlin är slipad politiker som har lärt sig att svara på tuffa frågor. Men Sahlin låter också ofta som om det skulle vara en personlig förolämpning när hennes politik ifrågasätts av journalister och politiska motståndare.

Detta är ett personligt drag som inte gör sig speciellt bra i tv-rutan. Sahlin lyckades däremot bra med att låta som ledaren för en rödgrön allians som är sammansvetsad.

Sahlin får godkänt men det blev knappast det lyft för Sahlin som Socialdemokraterna skulle behöva för att entusiasmera trupperna så här de sista dagarna före valet. 

Det var kring en rad förutsägbara frågor där irritationen blev tydligast. Inklusive frågan varför man vill sänka skatten för just pensionärerna.  

Att sänka tjänstemomsen var den enda riktiga nyheten från Sahlin. En fråga som troligtvis inte kommer att vara en fråga som kommer att elda upp många väjare.

Sänkt tjänstemoms blir antagligen ett sätt att försöka kontra kritiken mot de rödgrönas löfte att ta bort RUT-avdraget. 

Svårigheten att förklara logiken bakom Socialdemokraternas motstånd till RUT men för ROT var också tydlig.

Detta blev inte minst tydligt när politiken ställdes mot de människor av kött och blod som verkligen har fått jobb tack vare RUT-avdraget och som löper en uppenbar risk att förlora jobben om Sahlin vinner valet.

Sahlin levererade ingen riktigt tydlig bild av en rödgrön utrikespolitik. Detta gör att det kommer att finnas kvar en misstanke om att Vänsterpartiet har haft en allt för stort inflytande på utformningen av politiken.

Även när det gäller en framtida utformning av fastighetsskatten i en rödgrön regering var en fråga där det blev irriterat från Sahlins sida.

Read Full Post »

POLITIK: Riksdagsledamot Fredrick Federley (C) uppmanades av sitt parti att drogtesta sig. ”Mitt eget parti kränkte mig på det värsta sätt jag blivit kränkt”, säger han till Expressen.

Uppgifterna är från Federleys kommande bok Bara jag. Titeln på boken är ganska kännetecknande för hela Fredrick Federleys tid inom politiken. 

Men skriverierna om drogtest och striderna med partiledningen är naturligtvis också ett led i Federleys egen personvalskampanj. Om det inte var det skulle han inte ge ut boken mitt i valrörelsen.

Om han verkligen menade att han inte har något att ”hämta” i Centerpartiet längre så borde han kanske ägna sig åt något annat än att kandidera för Centerpartiet. Igen!

I en intervju med Expressen kalla sig Federley för ”prinsessa”. Mer passande är kanske prima donna.

Federley vill gärna utmåla sig själv som offer. Han ser sig själv som helt oskyldig till allt ont han utsatts för av partiet. Men detta är en del av Federleys image och en del av hans strategi för att kunna bli återvald.

Federley måste vara den riksdagspolitiker – oavsett parti – som ägnat mest tid åt att kritisera sitt eget parti.

Samtidigt som han verkar förvånad över att partiet inte uppskattar honom spär han på problemet genom att ge ut – bara några dagar innan valet – en bok som naturligtvis uppmärksammats för att den innehåller kritik av partiledningen.

Så här skriver han i boken enligt ett utdrag i Expressen:

Partiledningen har vid det här laget gjort så mycket mos av mig som man bara kan. Vad de inte förstår är att det bara stärker min övertygelse och vilja att jobba. Efter att först ha legat i frysboxen, sedan flyttas ned ännu längre, blivit överkörd och manglad i FRA- frågan och tvingad till drogprov så parkerade man sig nu överst på den lista där jag vann medlemsomröstningen. Mycket tydligare signaler än så kan det inte bli. Jag har inget att hämta i detta parti med denna ledning. Trösten är att det kommer nya tider om inte allt för länge och till dess är det bara att vänta.

”Jag har inget att hämta i detta parti med denna ledning”! Man skulle kunna tro av utdraget att han inte har någora  intressanta uppdrag att ägna sig åt i riksdagen.

Men sanningen ser lite annorlunda ut om man tittar på de politiska uppdrag som finns på riksdagens hemsida.

Aktuella uppdrag:

1. Riksdagsledamot: 2006-10-02 – 

2. Socialförsäkringsutskottet: Ledamot 2006-10-10 – 

3. EU-nämnden: Suppleant 2006-10-24 – 

4. OSSE-delegationen: Ledamot 2006-10-17 –

Om Federley ägnade mindre tid åt att röra upp känslorna och istället ägnade sig åt de uppdrag som han trots allt har haft sedan 2006 så skulle kanske partiledningen inte lägga ner så mycket tid på honom.

Men alla skriverier om boken kommer också garantera att han lyckas kryssa in sig in i riksdagen. Federley är inte dummare än att han själv förstår det (och har planerat för det).

Read Full Post »

DEBATT: Kvällens ekonomidebatt i SVT var väldigt förutsägbar. Inga riktiga nyheter och inga riktiga överraskningar. 

Allianspartierna utmålade De Rödgröna som skattehöjare och urholkare av statens ekonomi. De Rödgröna markerade att valet står mellan deras satsningar på det offentliga och Alliansens fortsatta skattesänkningar. 

Detta var invanda spår från alla håll.  

De ekonomiska talespersonerna – Carl B Hamilton (FP), Thomas Östros (S), Mikaela Valtersson (MP), Roger Tiefensee (C), Ulla Andersson (V), Anders Borg (M) och Stefan Attefall (KD) – är nog själva ganska nöjda med sina insatser.

Read Full Post »

VÄLJARE: Integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) har sagt något självklart. Och naturligtvis har De Rödgröna gått i taket. 

”Är det någon som tänkt rösta på Sverigedemokraterna och röstar på oss i stället så är jag glad och tacksam”, förklarade Sabuni till Expressen

”Det finns inga dåliga röster. Är det någon som tänkt rösta på Sverigedemokraterna och röstar på oss i stället eller är det någon som tänkt rösta på Socialdemokraterna och röstar på oss i stället så är jag glad och tacksam”, fyllde Sabuni i.

Och det har hon ju rätt i. Så vad är problemet?  

Ingenting. För vad Sabuni säger är helt okontroversiellt och självklart. Och för alla som sysslar med politik är det rena rama vardagsmaten. 

Varför skulle någon tacka nej till röster bara för att de tidigare har röstat på ett annat parti? Ingen vettig partistrateg skulle acceptera at man driver en politik där vissa väljare medvetet avvisas.

Alla som tycker illa om Sverigedemokraterna (eller något annat parti) borde därför välkomna att detta partis väljare lägger sin röst på ett annat parti.  

Att bara tala illa om ett annat parti är detsamma som om man säger till detta partis väljare att de är korkade och mindre vetande. Knappast ett smart sätt att minimera detta partis röstetal.

Politik är en form av nollsummespel. De väljare som röstar på parti A är förlorade för partierna B, C och D. 

Vill ett parti växa måste man därför antingen vinna helt nya röster (förstagångsväljare eller f.d. soffliggare) eller kombinera nya väljare med med att ta väljare från andra partier. 

Vad Sabuni säger är därför något alla partier ägnar sig åt – att försöka övertyga andra partiers väljare att man skall byta parti. 

Detta är en del av vad vi kallar demokrati!

Read Full Post »

VÄGVAL: Göran Hägglund har meddelat att det inte blir någon höjning av vårdnadsbidraget. Återigen har de övriga allianspartierna kört över Kristdemokraterna.

Detta betyder att partiet har tappat ännu en fråga som väljarna uppfattar som tydligt kristdemokratisk. Även om Hägglund försöker låta självsäker kommer det nu att bli svårt för partiet att rida på vårdnadsbidraget under valrörelsen.

Väljarna är inte dummare än att man inser att partiet inte kommer att kunna övertyga de andra partierna efter valet även om Kristdemokraterna skulle åstadkomma ett anständigt valresultat.

I realiteten har man under en lång rad av år – inte minst under innevarande mandatperiod – tappat en lång rad tydliga frågor som man tidigare blev identifierade med.

Ett parti behöver tydliga hjärtefrågor för att kunna vara relevanta inför väljarna. Det räcker inte med att bara tycka ungefär som alla andra partier i en rad frågor.

Och idag har Kristdemokraterna i realiteten bara kvar en politik som framstår som en minsta gemensamma borgerliga politik.

Partiet må brinna för hälso- och sjukvård och äldrefrågor men man har inte skapat något väljarna uppfattar avviker från vad de övriga allianspartierna tycker på respektive område.

Partiet har helt enkelt inte lyckats ladda sina frågor ideologiskt som Folkpartiet lyckades med när man inmutade skolfrågorna. 

Många tidigare hjärtefrågor har partiet dessutom centralt varit glada att man blev av med. Partiledningen har velat slippa att ständigt bli identifierad med frågor som man inte tycker har gett tillräcklig utdelning i tidigare val och som man har tröttnat att behöva argumentera för.

Man satte t.ex. inte upp mycket motstånd när de övriga partierna körde över partiet när det gällde samkönade äktenskap. Även abortfrågan har det varit tyst om under hela mandatperioden.

Vårdnadsbidraget har blivit lite av an flopp därför att de övriga partierna såg till att hålla nere beloppen. Och bensinskatten släppte man utan några större betänkligheter med motiveringen att man skulle få en tydligare miljöprofil.

Problemet här är naturligtvis att det är ytterst få väljare som väljer Kristdemokraterna bara för att man har blivit lite grönare. Miljömedvetna väljare är reda till stor del inmutade av andra partier. Ett miljöprogram ger inte med automatik fler väljare.

Men om partiet tappar den ena frågan efter den andra och samtidigt inte hittat nya hjärtefrågor kommer partiet att få det svårt.

Under mandatperioden har man lyckats med konststycket att göra både sina kärnväljare och sina nya väljare besvikna. 

Och väljarna står inte direkt och stampar otåligt för att det skall träda fram ännu ett liberalt parti på arenan. Partiet måste därför börja ställa sig frågan vad som är poängen med partiet.

Att bara vara lite mer för familjen än övriga partier är knappast tillräckligt för att motivera väljarna.

Som det ser ut idag kommer partiet att vara nöjt om man bara lyckas bli lite större än Centerpartiet. Detta även om valresultatet blir sämre än 2006.

Men efter valet måste man börja fundera över en långsiktigt hållbar strategi.

Read Full Post »

RETORIK: Dagens TV-debatt i Agenda mellan partiledarna för Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ blev en seger för Jimmie Åkesson.

En sak är säker. Alla partiledare som Jimmie Åkesson har mött har haft en tendens att antingen undervärdera honom eller låta sina negativa känslor för Sverigedemokraterna lysa igenom.

Gudrun Schyman gör därmed Maud Olofsson (C) och Mona Sahlin (S) sällskap i det illustra sällskap av garvade veteraner som har förlora sina debatter med den betydligt mer oerfarne Jimmie Åkesson. 

Gudrun Schyman gjorde inte mycket rätt. Istället var det Åkesson som lyckades plocka politiska poäng genom att komma med de riktigt konkreta förslagen på hur man skall komma åt problemet med våldtäkter.

Feministen Schyman lyckades t.o.m. med konststycket att låta nästan som om våldtäkter inte var ett så stort problem. Åkesson framstod som den som tog problemet på större allvar!

Hennes argument här var att hävda att det stora antalet våldtäkter berodde på en ökad tendens bland kvinnor att verkligen våga anmäla våldtäkter. Det är säkert sant men i sammanhanget både irrelevant och otaktiskt av Schyman.

Tydligen var det viktigare för Schyman att vara emot Åkesson än att vara emot våldtäkter. Ett synnerligen märlig sits som Schyman försatte sig i.

Vad som satte bilden av debatten var när Åkesson påpekade att han inte lyckats hitta ett endaste konkret förslag på Feministiskt initiativs hemsida som visade på hur partiet vill bekämpa våldtäkter.

Schyman spelade Åkesson i händerna genom att bara tala om våldtäkter och utsatta kvinnor i rent generella termer. Schymans lösningar handlade mer om att åberopa ett långsiktigt arbete med att ändra strukturer i samhället.

Att ett feministiskt parti inte kan komma med konkreta politiska förslag på hur problemet med våldtäkter skall lösas just här och nu fick Schyman att framstå som både elitistisk och verklighetsfrånvänd.

Schymans överlägsna attityd mot Åkesson gjorde inte saken bättre. Inte heller att hon hela tiden avbröt och aldrig lät Åkesson få ordet.

Gudrun Schyman framstod som både otrevlig och oartig. Helt enkelt en mycket dålig insats från Sveriges främste politiske kommunikatör.

Read Full Post »

VAL 2010: Folkpartiet kommer att köra tre valfilmer på TV4 med temat skola, äldreomsorg och kärnkraft. Inte oväntat är filmen om skolan den starkaste av de tre.

Folkpartiet var tidigt ute med sin utomhuskampanj. Partiet vill att väljarna skall börja prata om partiets budskap så tidigt som möjligt.

Inget fel på den strategin om det inte var för att utomhuskampanjen inte är speciellt bra. Andra partiers valfilmer har dessutom redan börjat synas på TV.

Folkpartiet behöver därför sina valfilmer – och andra kampanjinsatser – för att strategin skall bära hela vägen.

Vad som är bra är att partiet satsar på tydliga sakfrågor. Väljarna kommer att uppfatta vad Folkpartiet vill. Och ingen kan undgå att ha uppfattat att skolan står i fokus.

”Vi vill lyckas nå ut med våra frågor, och budskapen i kampanjen måste ligga i linje med vad våra valarbetare och företrädare säger på stan och i tv”, säger partisekreterare Erik Ullenhag. 

I de tre filmerna är det Jan Björklund som fyller i budskapet. 

Skoltemat: ”Rösta för arbetsro. För framtiden börjar i klassrummet.” Äldrefilmen: ”Äldre ska ha rätt att bo tillsammans. Även om bara den ena behöver vård.”

Och filmen om kärnkraften: ”Nästan hälften av vår el kommer från den svenska kärnkraften. Behåll kärnkraften och så behåller vi jobben.”

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »