Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for maj, 2010

VAL 2010: Nyhetsmagasinet Fokus har granskat turerna kring oppositionens alliansbyggande.

”En gemensam budget? Bara några veckor före ­presentationen lät det som ett dåligt skämt. Här är berättelsen om samarbetet som helt höll på att gå i stöpet. Om bråken, vardagen och rena tillfälligheter som ledde fram till den ­historiska överenskommelsen”, skriver Claes Lönegård och Torbjörn Nilsson i reportaget.

I efterhand kan två linjer skönjas i förhandlingarna.

Dels två-mot-en-regeln. När två partier har haft liknande åsikter har den tredje och avvikande fått ge sig – till exempel gäller det att införa en ny förmögenhetskatt.

Samtidigt betonar flera av de intervjuade att den regeln inte gällt slaviskt, det avvikande partiet har kunnat vinna om det lyckats bevisa att just den aktuella frågan är tillräckligt viktig för partiet. 

Dels regeln om socialdemokraternas allsmäktighet. Partiet är fortfarande oerhört mycket större än de två andra och har kunnat spela ut de båda småpartierna mot varandra. Det är socialdemokraterna som portionerar ut framgångar som pengar till kommuner till vänsterpartiet och sänkta arbetsgivaravgifter till miljöpartiet. Allting med klassisk socialdemokratisk väljartaktisk måttlighet. 

Resultatet liknar mest av allt en förlikning.

– Resonemanget vi har fört har varit: vi tre tillsammans ska övertyga en väljargrupp som är ungefär hälften av dem som får lägga sin röst. Då är det viktigt att den politik vi lägger inte får skrämma bort den väljargruppen, utan politiken måste locka minst 50 procent, säger [socialdemokraternas ena förhandlare i den s.k. budgetgruppen] Sven-Erik Österberg.

Read Full Post »

KOMMUNIKATION: Jan Björklunds utspel om att Sveriges försvarsdoktrin inte håller måttet har väckt frågor kring partiets agerande inom Alliansen.

Även personer som håller med om Björklunds kritik undrar även hur mycket som bara är spin och hur mycket som är politik som partiet är berett att ta strid om.

Kan man verkligen lita på att Jan Björklund och Folkpartiet inte bara använder försvarsfrågan för att knipa lite försvarsvänliga väljare från andra partier i en valkampanj?

Det är en offentlig hemlighet inom borgerligheten att Folkpartiet ofta är det parti de andra partierna har svårast för. Partiet är känt för att ofta driva en aggressiv partiprofilering på bekostnad av Alliansprofileringen.

Här finns en uppenbar paradox.

Småpartierna måste få profilera sig för att överleva i skuggan av Moderaterna. Samtidigt kan denna typ av utspel slå tillbaka på Folkpartiet om väljarna uppfattar att det bara handlar om ett cyniskt spel för att vinna en handfull nya väljare.

Endast genom att verkligen driva på i frågan kan Folkpartiet också skörda frukterna av att man har stått upp för försvaret.

Att Björklunds utspel bara skulle handla om spin är något man kan läsa mellan raderna på försvarsminister Sten Tolgfors egen blogg när han skriver; 

Björklund har haft åtta budgetprocesser på sig att driva och finansiera ökade försvarsutgifter. Så har inte skett. Mediautspel ger inte försvaret nya resurser.

Det är upp till Björklund att visa att Folkpartiet nu handlar mer om substans och inte bara än (medial)yta.

Upp till bevis!

Read Full Post »

KAMPANJ: Eric Casher – en av Barack Obamas valstrateger – är i Sverige för att träffa representanter för partierna i de båda politiska blocken.

Tidigare var Casher ordförande för en kampanjgrupp som organiserade unga pro-Obama advokater i Kalifornien. Han var också medlem i Obamas finansieringskommitté. Nu är han i Sverige för att bland annat tipsa partierna om hur man organiserar sig via sociala medier inför valet.

Med anledning av ett tidigare besök hos socialdemokraterna i Södertälje gav Casher en intervju med P1-morgon på Sveriges Radio för att diskutera hur man når ut till olika minoritetsgrupper.

Read Full Post »

VAL 2010: Inget parti har monopol på vare sig väljare eller sakfrågor. Jan Björklund (FP) visar tydligt att Folkpartiet inte tvekar att försöka ta över andra allianspartiers hjärtefrågor.

Folkpartiet har insett att de mindre partiera inom Alliansen aldrig kommer att kunna växa om man inte börjar markera skillnader.

Och man har insett att väljarna knappast finner det mödan värt att rösta på ett av de mindre partierna inom Alliansen om alla de fyra regeringspartierna ändå bara tänker, tycker och låter som varandras kopior.

Folkpartiet har därför bestämt sig för att ha som strategi att markera tydliga skillnader och våga ta öppen strid även mot andra borgerliga partier.

När det var Jan Björklunds tur att intervjuas av Peter Lindholm i tisdagens Metro var det uppenbart att Folkpartiet är ute efter en av kristdemokraternas hjärtefrågor.

En av de viktigaste frågorna är äldreomsorgen. Det finns mycket att uträtta där för att lyfta kvaliteten. Jag stör mig också på åldersdiskrimineringen. Det är en ständig jakt på föryngring och ungdomar. Vi behöver nog snarare en attitydförändring, men jag och (integrations- och jämställdhetsminister) Nyamko Sabuni har diskuterat om det inte borde formuleras skarpare i diskrimineringslagen.

Kvaliteten inom äldreomsorgen? Åldersdiskriminering? Skarpare diskrimineringslag? Det är nästan ord för ord tagit från Kristdemokraterna.

Försvaret har av tradition varit en av moderaternas kärnfråga. Och idag markerar Björklund – och inte för första gången – när det gäller den svenska försvarspolitiken. (Dessutom gör Björklund detta i Svenska Dagbladet som kallar sig ”obunden moderat”.)

Jan Björklund (FP): Att försvara Sverige är själva kärnan. Det gäller hela hotskalan och ytterst ett invasionsförsök. Därför måste vi ha förmåga att mobilisera resurser även mot mer storskaliga hot. Våra grannländer gör ett återtag och det bör vi också göra. (…)

Claes Arvidsson, SvD: Behövs det mer resurser till försvaret?

JB: Det är möjligt. Men den materiel som är stommen i FP:s nya försvarsstruktur finns redan och att inte skrota ut den utgör den stora kapacitetsskillnaden.

Dessutom ska försvaret få behålla eventuella överskott. Tänk också tanken vad det innebär av lägre kostnader att försvaret får färre heltidsanställda.

I tredje hand är jag beredd att diskutera ökade anslag.

CA: Summerar inte FP:s förslag till ett underkännande av den förda försvarspolitiken?

JB: Ja, det är ett underkännande av den doktrin som har varit vägledande. Jag ska också gärna säga att vi har varit delansvariga, men nu gäller det framtiden.

CA: Och vad säger försvarsminister Sten Tolgfors?

JB: Vi har olika syn.

Det syrliga svaret från försvarsminister Sten Tolgfors (M) lät inte vänta på sig. Aftonbladet satte rubriken Alliansen i öppet krig om försvarspolitiken.

Read Full Post »

SLAPPHET: ”Alla har blivit chockade när nyheten i media om att en s-politiker i Stockholm blev anhållen, och senare häktat, misstänkt för människorov, slog ner. Men inte jag.”

Så inleder Moissis Nikolaidis, socialdemokratisk kommunpolitiker i Stockholm, en artikel Newsmill.

Det är verkligen mycket olyckligt att partiet inte tagit alla anklagelser om odemokratiska metoder, som man använd för att nå fram, på allvar. (…) Det är mycket olyckligt att ingen från partiledningen undrat varför jag krävde att han inte borde finnas på en framskjuten plats och varför jag inte fick vara med och ta det politiska ansvaret.

Jag är skyldig detta inlägg till alla som tycker att den islamiska fundamentalismen växer allt starkare i våra områden, med allt vad det innebär för oss. Och inte minst för våra muslimska vänner som, bara för att opponera mot Nalin Pekgul, sagt att den bilden som hon beskriver stämmer inte alls stämmer, när till och med små barn vet att det är sant. (…)

Uppenbart har socialdemokraterna problem att hålla rent från extremism inom sitt eget parti. Detta verkar vara en sjuka som man delar med andra partier.

Nalin Pekgul har tidigare varnat sitt eget och övriga partier för den politiska extrema islamism som breder ut sig i Sverige. Inte för att någon verkar lyssna.

Bara för några dagar sedan var det Centerpartiets tur. Igen, är man böjd att säga. Det är nämligen inte första gången partiet har problem med antisemitism. 

Vad finns att göra? Moissis Nikolaidis har en rad kloka råd att ge i frågan;

Det är faktiskt mycket anmärkningsvärt att en toppolitiker i ett demokratiskt land och i ett demokratiskt parti kan ha en sådan relation med en ambassad som företräder en totalitär stat.

Som en person med rötter i Grekland skulle jag ha svårt att föreställa mig att under den tiden som Grekland hade diktatur, och alla partier i Sverige var involverade tillsammans med exilgrekerna i Sverige i kampen för demokrati i Grekland, så skulle en politiker av grekiskt ursprung ha en bra relation och ett samarbete med den Grekiska ambassaden och samtidigt skulle göra karriär i en svensk politisk parti.

Många av de invandrare som kommer till Sverige, kommer från länder som saknar demokratisk tradition. Många kommer från hedersrelaterade kulturer och för med sig en del av den kulturen i sitt nya land. Många vet också att, om dessa värderingar blir offentliga, så har de inte någon möjlighet till en politisk karriär i ett västerländskt samhälle som Sverige. Därför döljer man dessa värderingar och ibland med viss framgång. Ibland misslyckas man med att dölja sina värderingar. Ett klassiskt exempel är när ordföranden i Sveriges muslimska förbund Mahmoud Aldebesom skulle kandiderade till riksdagen för Centerpartiet. När han krävde sharialagar för våra muslimska vänner i Sverige, avslöjade han sina värderingar och petades bort. (…)

Partiet kommer att skadas om man hanterar frågan felaktigt och inte minst låter det lilla ”gänget” kring honom ha kvar inflytande. Jag är faktiskt mycket orolig, för hanteringen har än så länge inte varit den bästa tänkbara.

Men det som jag verkligen vill säga till alla politiska partier är följande:

Alla partier vill öka invandrarnas inflytande, delaktighet i politiken och är ute efter invandrarnas röster. Deras ”stress” över att ha invandrare med på sina listor gör ibland att omdömet brister. Kraven är låga och en och annan person med fel värderingar får politiska uppdrag eller hamnar i demokratiska församlingar. (…)

Lösningen på frågan är mycket enkelt: ställ samma krav på invandrarpolitikerna som man ställer på svenskarna.

Klokt skrivit.

Frågan är bara om Socialdemokraterna och övriga partier vågar lyssna till råden. Eller kommer man att istället försöka skjuta problemen ifrån sig (inte minst nu i valtider).

Troligtvis är rädslan för att bli anklagad för att vara rasist alltför stor. Lägger man sedan till att väljare med utländsk bakgrund är en mycket stor målgrupp för alla partier får man en situation där problemen lätt sopas under mattan.

Läs mer: Läs om turerna kring kidnappningsförsöket i Stockholm i Expressen den 10, 11 och 12 maj. Om antisemitismen i Vänsterpartiet. Exempel på antisemitism inom Socialdemokraterna i Skåne och i Malmö.

Read Full Post »

SOCIALA MEDIER: ”Gullan på bloggen Total­styrelsen har rört upp dammet på Socialstyrelsen. Hon har synpunkter på det mesta – från vårdfrågor till chefernas ledarstil. Nu vill ledningen att alla enheter diskuterar takhöjden inom myndigheten.”

skriver den fackliga tidningen ST Press om den anonyma bloggaren ”Gullan” som använder fiktiva karaktärer som t.ex. Måns, Bill och Bull, Prusselluskan, Bamse, Snorkfröken och Lilla My i sin blogg. 

Tydligen har många chefer känt sig träffade över satiren. Generaldirektören Lars-Erik Holm ”känner igen sig själv som Måns, vilket han tycker är okej, men säger att andra som figurerat i bloggen blivit ledsna. Det finns ju inte heller någon möjlighet att bemöta kritiken, påpekar han”.

Frågan är varför cheferna överhuvudtaget känner sig så hemskt upprörda över bloggen. Med tanke på att inga riktiga namn används beror det antagligen på att bloggen uppenbart sätter fingret på just ömma punkter och otrevliga sanningar.

Nu har ”Gullan” ställt sig i ”standbyläge”. En kommentar i det sista (senaste?) inlägget verkar vara typiskt för hur bloggen har uppfattats;

Vart ska du Gullan? Denna blogg har roat mig mycket och jag hoppas den blir kvar. Framför allt behövs en röst för oss statstjänstemän som riskerar att hängas ut av journalister varje dag på jobbet. 

I slutändan har vi bara gjort ett jobb som har dirigerats uppifrån. Civilkurage? Det går inte att ha i svensk myndighetstjänst. Whistle-blowers är medias älsklingar i två veckor för att sedan förpassas till anonymitet och lätt straffas ut av den arbetsgivare som just borstat av sig en skandal. Var återfinner vi idag en svensk whistle-blower på en hög post i Sverige? Jag vet svaret. Gör du? 

Om Gullan skulle avslöja sin identitet så kommer journalisterna ömsom hylla, ömsom kritisera henne. Efter några veckor när stormen är över kommer Gullan att upptäcka att hon inte längre blir tillfrågad i några frågor på jobbet. Chefer litar inte på henne och kollegor törs inte stödja henne öppet. (…)

Nej Gullan, du gör ett utmärkt jobb. Synd bara att det är du som ska göra jobbet när det finns en hel yrkeskår som borde göra rätt för sin lön!

ST Press har gjort en längre intervju via e-post med ”Gullan” som är värd att läsas i sin helhet. Ett litet utdrag;

Om att vara anonym:

Det skulle vara omöjligt tt vara öppet kritisk på Totalstyrelsen – förutom möjligtvis när det gäller vissa detaljfrågor. Anonymiteten är en förutsättning för bloggens existens.

Samtidigt är anonymiteten ett dilemma som jag brottas med varje dag. Är det rätt eller fel? Hur ska den rätt hanteras? Det är en svår avvägning. Dock tycker jag att anonymiteten har en uppgift i en demokrati för att till exempel ge insyn och därmed försvara demokratin sig. Vad jag vet är det ingen som känner till vem Gullan är. Jag har hört en del spekulationer, men många uttrycker att det är bäst att det inte kommer fram.

Om att peka ut personer som inte kan bemöta kritiken:

Jag tycker inte att mina inlägg är utpekande mot några andra än höga chefer. Jag försöker upprätthålla att bara vara ”utpekande” (dvs indirekt i sagans form) kritisk mot högre chefer, som jag anser får tåla det. Enskilda medarbetare ska inte behöva känna sig utpekade i en anonym blogg. Tonläget har kanske någon gång blivit lite hög i kommentarsfältet, men egentligen bara mot dem som gett sig in i leken. Pratarbetare hoppar ibland in och vispar runt och blir sedan upprörda över att de får mothugg. Det känns inte som en särskilt ömmande situation.. Det har krävt en hel del eftertanke vid publiceringen av kommentarer att försöka hålla denna linje. Kanske har jag inte alltid lyckats.

Read Full Post »

OMSLAG: För alla med intresse för tidningsdesign kan rekommenderas ett bildspel om Tidningen Vi. På dessa tjugotvå bilder kan vi se några av tidningens omslag från första numret 1912 och fram till 2008.

På hemsidan finns en sammanfattning som beskriver tidningens historia från 1910-talet.

I mars 1913 gav Kooperativa Förbundet, KF, ut första provnumret av Konsumentbladet, Vi:s föregångare. Det var ett enkelt, fyrasidigt blad med ledare, artiklar, kåserier, en novell och recensioner. Konsumentbladet skulle bli en ”tidning för kooperation och huslig ekonomi”. Prenumerationsavgiften bestämdes till 90 öre/år för kooperationens medlemmar och för övriga till 1 krona/år. Upplagan var 40 000 ex och tidningen kom ut en gång i veckan.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »