STRATEGI: Plötsligt handlar allt om choklad. Och Aftonbladet har gått i spinn p.g.a. Alliansens spin doctors.
Denna blogg diskuterade redan i mars och i maj 2009 att Mona Sahlins slarv och skandalen kring Tobleroneaffären kommer att utgöra en del av Alliansens valstrategi.
Att försöka sätta bilden hos svenska folket att Sahlins alter ego är flickan Slösa i Lyckoslanten låg så pass nära tillhands att det måste till en kraftsansträngning från partistrategerna för att inte använda sig av den.
Man vill få väljarna att dra slutsatsen att en socialdemokratisk valseger kommer att innebära att ekonomin är i fara om Mona Sahlin tar över statsministerposten.
Alliansen har naturligtvis inget emot att väljarna mer eller mindre medvetet drar slutsatsen att (Toblerone) + (Mona Sahlin) = (Ekonomisk risktagande).
Och nu kan vi se att denna strategi är sjösatt. Här kan dock ett par reflektioner komma väl till pass.
Misstag 1) Socialdemokraternas (och de rödgrönas) misstag är att man kritiserar Mats Odell (KD) och Sven Otto Littorin (M) för deras användande av ordet ”Tobleronepolitik”.
Detta gör bara att debatten fortsätter att fokusera på just Mona Sahlin och Tobleroneaffären. Istället borde Socialdemokraterna och de Rödgröna försöka ta fokus bort från debatten till något som borde störa Alliansen istället.
Möt med andra ord negativ kampanjteknik med egna negativa attacker.
Misstag 2) Alliansen misstag är att man fokuserar allt för mycket på att försöka få ner väljarnas förtroende för Mona Sahlins som person. Detta har bara begränsad effekt.
Paradoxen här är att förtroendet för Sahlin redan är så pass lågt att det knappast är detta som kan rädda Alliansens valseger.
Istället borde Alliansen fokusera på att försöka få ner väljarnas förtroende för Socialdemokraterna (och de Rödgröna) på de sakpolitiska områden där väljarna tycker att Alliansen är sämre än de rödgröna.
Minskat förtroende för S och de rödgrönas på deras starka sidor ger Alliansen fler röster. Det finns bara högst marginellt att vinna på att försöka få ner förtroendet ytterligare för Sahlin.
Läs mer: Läsarnas reaktioner på Aftonbladets artiklar (sex sidor i papperstidningen). Och Lena Melins krönika i samma tidning. Samt några experters synpunkter.
the Campaign Dossier 
Nej, Tobleroneaffären handlade inte om choklad. Att den skulle ha gjort det är en av den svenska historiens största PR-bedrifter. Tyvärr stöter man väldigt ofta på människor som tror att Tobleroneaffären handlade om att Sahlin köpt blöjor och choklad en gång och att detta var det hela. Senast idag läste jag en (S)-märkt insändare med just det innehållet, en insändare som givetvis fick stå oemotsagd.
Tobleroneaffären var betydligt värre än några chokladbitar.
Dess centrala delar var dels att Sahlin under fem års tid nästan satt i system att missbruka den tjänsteförmån hon fått som riksdagsledamot, dels att hon upprepade gång ändrade sin historia (i vanligt tal, ljög) när hon konfronterades med detta och slutligen att hon trivialiserade det inträffade med att det skulle ha handlat om ”förskott på lönen” samt att låta bli att betala räkningar i tid, ja, vem gör inte det.
Appropå Tobleroneaffären (vid tiden för affären betydligt mer passande kallad ”Sahlinaffären” eller ”Kontokortsaffären”) gjorde SR:s program Medierna ett reportage om detta förra året (finns på YouTube):
[…] Sahlin borde ha varit försiktigare med att kritisera andra för hur man handskas med pengar. Tobleroneaffären definierade Sahlin under många år. Och affären dök naturligtvis upp även i årets […]
[…] valet 2010 dök skandalen upp igen och satte bilden av henne som slarvig och därmed föga lämplig att ta hand om Sveriges […]
[…] klara av att göra sig fri från väljarnas bild av henne som en Slösa. Och hade man glömt det påminde Alliansen gärna dem om det i […]