Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2009

Kyrkoval 2009VALKAMPANJ: Media, partier och Svenska kyrkan – alla verkar ha lagt ner mer tid och energi på årets val än vad vi är vana vid när det är kyrkoval.

Trots detta har det saknats riktig nerv i valrörelsen. Detta blir tydligt när man bläddrar i de artiklar som Kyrkans tidning har publicerat om kyrkovalet. Än tydligare blir det när man läser tidningens intervjuserie med partiledarna.

Deras svar på vad som är de viktigaste frågorna i valrörelsen kan i bästa fall ses som en spegelbild av deras politik i riksdagen. I värsta fall är deras svar ett rent utfall av bristande fantasi och engagemang.

Vad som har saknats är det som borde vara det mest intressanta, nämligen frågor kring Svenska kyrkans ”ideologi”. Frågor kring tron, Gud, Bibelsyn, synen på Jesus och kyrkans uppdrag och framtid har lyst med sin frånvaro.

Det ligger nära till hands att anta att detta beror på att riksdagspartierna – trots att man insisterar på att ställa upp i kyrkovalen – inte känner sig bekväma med att diskutera just de teologiska frågor som utgör det mest centrala i en religiös verksamhet.

Därför var det uppfriskande när Svenska Evangeliska Alliansen ställde åtta centrala teologiska frågor till samtliga toppkandidater inom alla de tretton stiften.

Tidningen Världen idag sammanfattade undersökningen med en träffande rubrik: ”Jesus står inte högt i kurs”;

En majoritet av toppkandidaterna till kyrkomötet tror inte att Jesus är enda vägen till Gud.(…)

I de flesta grundläggande teologiska frågor spretar kandidaternas svar. Endast Frimodig kyrkas (FK) kandidater svarar enhälligt ”att Jesus uppenbarar Gud på ett unikt sätt och är den enda vägen till en relation med Gud”. Bland Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) anser 36 procent att ”alla religioner har en gemensam kärna som handlar om att älska sin nästa”. 50 procent av Socialdemokraternas (S) och Vänsterns (V) respektive kandidater vill att kyrkan ska bidra till ett mångreligiöst Sverige.

En minoritet av kandidaterna instämmer i den lutherska bibelsynen. Det är bara FK och Kyrklig samverkan i Visby stift (KySv) som enhälligt svarar att ”Bibeln är Guds ord och utgör grunden för kyrkans tro och liv”.

Kandidaterna från FK, KR, KySv och Skanör Falsterbo Kyrkans Väl är eniga om att kyrkans viktigaste uppdrag är att hjälpa människor till tro på Jesus. Samtliga Sverigedemokrater anser att kyrkans främsta uppgift är att bevara det kristna kulturarvet och att erbjuda tillfälle för stillhet och eftertanke.

I äktenskapsfrågan speglar de politiska nomineringsgrupperna sina moderpartier. FK vill bevara äktenskapet mellan en man och en kvinna. Öppen kyrka (ÖKA) vill acceptera samkönade äktenskap medan Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) är splittrade i frågan.

Eva Hamberg, professor i religionssociologi vid Lunds universitet, kommenterar resultatet och hennes sammanfattning av opinionsundersökningen kan också få stå som en lämplig sammanfattning av riksdagspartierna i kyrkovalet;

Det här speglar hur det är i Svenska kyrkan och konsekvenserna syns redan. Kyrkans uppgift är att sprida evangeliet om Jesus Kristus och hjälpa människor till en personlig relation med honom. Om inte det är huvuduppgiften har kyrkan spårat ur.

Read Full Post »

SverigedemokraternaSTRATEGI: Att Sverigedemokraterna försöker kopiera Kristdemokraterna i både framtoning och politiskt innehåll är uppenbart för alla som studerat partiets politiska kommunikation.

Nu har också Mikael Eskilandersson, en av partiets kandidater i kyrkovalet, erkänt det i en intervju i tidningen City Malmö Lund.

Med anledning av en ganska meningslös artikel om att ett antal personer tänker rösta i kyrkovalet bara för att Sverigedemokraterna ställer upp konstaterar Eskilandersson att man ”är vana vid att folk motarbetar oss”.

Vi störs inte av det. Socialdemokraterna har det som medveten strategi. Men röstar du på exempelvis kristdemokraterna kan du likaväl rösta på oss. Vi har likartad politik.

Problemet för Sverigedemokraterna är att väljarna inte riktigt uppfattar det så. I Synovates undersökning av väljarnas omdömen av de politiska partierna nationellt ser väljarna partiet som ett enfrågeparti.

Sverigedemokraterna anges som bäst på flyktig- och invandrarfrågor av 11 procent av väljarna. På alla de andra tjugofyra politikområdena får partiet mycket låga siffror. 

På hela nitton sakområden tycker bara en (1) procent av väljarna att partiet är bäst. På politikområdet ”företagens villkor” tycker ingen (o %) att partiet är bäst.

Partiets näst bästa politikområde enligt väljarna är ”lag och ordning” (3 %). På tre områden (euron, etik och moral, den personliga integriteten) tycker två (2) procent att partiet är bäst.

Undersökningen visar hur svårt det är för ett parti att försöka inmuta nya politikerområden. Ännu svårare blir det för ett parti som bara försöker ta genvägen via andra partiers ”profil” och program snarare än att dynamiskt försöka bygga upp ett trovärdigt alternativ.

Sverigedemokraterna försök att kopiera Kristdemokraterna har dock den fördelen att KD är sårbart som litet parti. Kristdemokraterna har exempelvis inte ens lyckats upparbeta något speciellt starkt förtroende kring fastighetsskatten (4 %) som partiet drev stenhårt inför 2006 års val.  

Källa: City Malmö Lund den 14 september 2009.

Read Full Post »

MikrofonMEDIA: Universitetsläraren Jesper Enbom har skrivit en avhandling om fackens strategier för att påverka nyhetsrapporteringen.

Avhandlingen Facket i det medialiserade samhället – En studie av LO:s och medlemsförbundens tillämpning av news management har kommit ut på Umeå Universitet.

I en intervju med tidningen Kommunalarbetaren svara Enbom på några frågor:

Du har sett att facken ofta anpassar sina utspel till den rådande dagordningen?

De intervjuer jag gjort visar att man anpassar sig till både det som diskuteras och till det rådande ideologiska klimatet. I ett klimat med större kritik mot sjukskrivna blir facken tvungna att förhålla sig till det i sina yttranden. Språket i medierna är ofta medelklassens och det anpassar man sig till, och det gör att LO-medlemmarna har svårare att göra sina röster hörda.

Vad får det för konsekvenser?

På längre sikt hamnar man för mycket på defensiven. Man överlåter för mycket till andra, som Svenskt Näringsliv, att sätta dagordningen. Det gör att facken ständigt får anpassa sig i stället för att ta egna initiativ. Jag tror att anpassningen är svår att komma ifrån, men däremot ska man nog fundera över hur man själv ska bli tongivande.

Hur lyckades LO hantera [den negativa publiciteten kring LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin]?

[M]an kan väl säga att de inte var tillräckligt snabba. Det man ska tänka på i sådana situationer är att vara snabb och visa att man tar frågan på allvar.

Att facket ser sig var på defensiven i samhällsdebatten är naturligtvis ett problem som går att lösa om man hanterar problemet på rätt sätt.

Grundproblemet uppstår när facket tycks ha så svårt att inse att man måste börja vara relevanta för sina medlemmar. Det går inte att fixa till bristande medlemsförtroende endast med hjälp av news management.

Eva Wetterström, ansvarig för medlemsvärvningen på Kommunals förbundskontor, anser att det fackliga medlemsraset inte kan förklaras bort med dyrare a-kassa. ”Visst finns det de som lämnat Kommunal på grund av kostnaden, men det är givetvis kopplat till vilken nytta man ser med medlemskapet”, säger Wetterström.

Detta är sannolikt korrekt. Men när Wetterström ombeds förklara varför facket då inte ser till att medlemmarna får denna kunskap blir svaret det traditionella.

”Samhällsklimatet har förändrats och man pratar inte så mycket politik på arbetsplatserna som man kanske gjorde förr. De bästa värvarna är egentligen medlemmarna själva. Där finns en oanad möjlighet”, svarar Wetterström.

Med andra ord skall de fackligt anställd på kanslier och kontor inte bry sig om att föra ut den relevanta informationen till medlemmarna. Istället blir det upptill arbetsplatsombuden – som inte är avlönade av facket – att ägna sig åt detta utöver sina vanliga sysslor. 

En sådan strategi skulle vara förödande för ett politiskt parti. Frågan är varför facket tror att den kan vara framgångsrik.

Read Full Post »

TestbildREKLAM: Trots att partisekreterare Ibrahim Baylan (S) tidigare har sagt att politisk reklam i tv leder till smutskastning och lägre valdeltagande kommer partiet nu att köpa tv-reklam inför valet 2010. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan nu tänka sig tv-reklam.

Baylan sa inför EU-valet att tv-reklam även tenderar att gynna rika partier. Trots detta accepterar man nu mediet: ”Tv-reklam är pengadrivande och förändrar karaktären på valrörelsen. Må så vara, nu är den här. Det är fortfarande så att televisionen har ett väldigt stort genomslag och når ut till väldigt många människor.”

När Novus Opinion gjorde en undersökning om den politiska tv-reklamen inför Europaparlamentsvalet svarade 61 procent ”inte alls bra” eller ”inte särskilt bra” på frågan ”Vad tycker du om reklam från politiska partier i tv?”.

Av de svenska tittarna hade 62 procent sett den politiska reklamen i tv. Femtiosex procent ansåg att inslagen bidrog till att fler röstade i EU-valet.

TV4-Gruppens kommunikationsdirektör – Gunnar Gidefeldt –skriver på sin blogg att Norge nu också öppnar upp för åsiktannonsering i tv.

Att även Norge förändrat sin syn på reklam har väl till viss del att göra med Strasbourgdomen i vintras, då det norska reklamförbudet i tv underkändes. Ett beslut som tvingar Norge att införa politisk reklam. Men kanske finns det även en förändring i inställningen till tv-reklamen, eftersom de flesta av partierna nu valt att köpa reklam i kanalen i samband med stortingsvalet den 14 september.

Read Full Post »

How to Rig an Election - Allen RaymondVALKAMPANJ: Den läsare som inte har några höga tankar om amerikanska valkampanjer och deras ”campaign warriors” kommer att få sina fördomar bekräftade i denna bok av Allen Raymond.

I boken How to Rig an Election – Confessions of a Republican Operative  (Simon & Schuster, 2008)berättar Raymond om alla valkampanjer och dirty tricks han var inblandad i under de år han jobbade för republikanska partiet på delstats- och nationell nivå.

Raymond kom slutligen att hamna i fängelse efter att ha förklarat sig skyldig till att ha blockerat telefonlinjerna för demokraterna i New Hampshire på valdagen 2002.

Raymond svingar vilt och intar en lätt cynisk hållning gentemot både politiker, väljare och sig själv.

An opposition research director is the eager operative who digs through the trash in search of useful info about the competition. The information can be anything from a dirty secret to a perfectly innocent and aboveboard action, which you then turn into a dirty secret through political circumlocution and sleight of hand: six of one, half a dozen of the other. Find just one little screwup in your opponent’s past-or any little thing you can turn into a screwup-and you can not only win the election, but also end a career.

How to Rig an Election är mycket underhållande och rolig exposé över moderna amerikanska valkampanjer.

Read Full Post »

SocialdemokraternaPOLITIK: Socialdemokraterna har problem att attrahera de 2,5 miljoner invånare som bor i storstäderna. Partiet kommer därför att satsa på att nå den målgrupp som kallas ”solidariska individualister”.

Socialdemokraterna har tappar mycket stöd i storstäderna. I Stockholm går partiet tillbaka med 8,8 procentenheter enligt Synovates mätning för augusti/september. Resultatet 21, 6 procent är det sämsta sedan den allmänna rösträtten infördes. Även i Göteborg och Malmö går det dåligt för partiet.

Väljarna i storstäderna är mer lättrörliga än på landsbygden. Man har högre inkomster men också högre utgifter och mer beroende på hur räntan utvecklas. Partiet måste därför nå storstadsborna med budskapet: Även om du är framgångsrik och tjänar mycket pengar så tjänar du också på att samhället med större rättvisa. Vem vet när du själv kommer att förlora jobbet?

För att nå dessa storstadsbor har man jobbat med målgruppsanalys och fokusgrupper för att ta reda på varför man förlorade valet 2006.

Cecilia Verdinelli, nyhetskrönikör Arbetaren, fick av några LO-tjänstemän lite inblick i resultatet av dessa undersökningar.

[K]undundersökningsföretaget visste att berätta för S att den nya väljare de måste vinna är medel- eller högutbildad, har familj och bor i storstad. Det namn man gav denna grupp blev “solidarisk individualist”. Det är en tänkt person som visst bryr sig om samhällsgemenskap och ekonomisk jämlikhet, men som framför allt vill ha ett bra boende och en god utbildning åt sina barn.

Jag hade glömt denna hypotetiska människa ända tills jag läste en debattartikel skriven av fyra ledande sossar i Stockholmstrakten. I DN Debatt (24 augusti) skriver de att S måste bli ett parti också ”för framgångsrika personer i tiden”.

Författarna till debattartikeln hade tydligen tagit till sig av denna strategi. Dessa ”framgångsrika personer i tiden” kräver ett annorlunda socialdemokratiskt parti. Partiet behöver en ny image och ett nytt sätt att kommunicera;

Utöver en förändring av en rad sakpolitiska frågor behöver vårt parti också ändra förhållningssätt och framtoning. Vi ska vara ett parti som gör det möjligt för människor att förverkliga sina bästa stämningars längtan. Då måste vi, förutom det givna att vara det parti som solidariskt står upp för jämlika livschanser och valmöjligheter för alla, också vara partiet som bejakar drömmar, framgång och utveckling. Och inte minst en vilja att vinna fler männi­skors förtroende.

Hela idén med fokusgrupper och målgruppsanalys handlar om ”political marketing” och går ut på att ett parti först tar reda på vad väljarna önskar sig innan man formulerar sin politik.

Detta behöver inte nödvändigtvis urholka vare sig ideologi eller den interna politiska diskussionen. Men konceptet kräver att ett parti som marknadsanpassar sin politik också håller tungan rätt i mun.

Risken är uppenbar att det kan gå fel. Ett ängsligt parti som precis har förlorat ett val och som uppfattar att man har tappat konakten med sina väljare kan lura sig själv att tro att lösningen på alla problem ligger i att ge ”folket vad folket kräver”.

Överbudspolitik och olika budskap beroende på var i landet man kampanjar kan lätt utarma ”varumärket”. Vad som möjligtvis kan uppfattas som uppfriskande i ett val kan sedan lätt övergå i cynism hos väljarna. Varför vara lojal med ett parti som inte klarar av att vara lojal med sin egen historia eller ideologi?

Read Full Post »

SID. - Pressbyråns tidning om tidningarREKLAM: Pressbyråns tidning om tidningar – SID. – har nu kommit ut med sitt andra nummer. Denna upplaga är på 600 000 exemplar och distribueras gratis via Pressbyråns butiker och som bilaga i Dagens Nyheter.

För alla som älskar tidskrifter är initiativet från Pressbyrån välkommet. Förutom papperstidningen finns det nu också en blogg – Sidbloggen – som skall publicera nyheter, åsikter och intervjuer från magasinvärlden.

Tidningen är naturligtvis primärt reklam för Pressbyråns eget utbud. Men trots detta är SID. en riktigt trevlig läsupplevelse som alla tidskriftfreaks kommer att sluka. Eller som man skrev i sitt första nummer;

Att Pressbyrån nu gör en tidning om sina tidningar känns självklart. Men det blev inte riktigt som parollen antyder. Vi insåg att vi i stället måste göra en tidning om människor som producerar, läser och tycker till om dem.

Med tanke på att första numret kom i september 2008 (uplaga 800 000) är det kanske lite långt mellan utgivningarna för att kalla tidningen för regelbunden. Man får därför hoppas att Pressbyrån vågar utöka utgivningen till åtminstone tre-fyra nummer per år framöver.

Read Full Post »

Kalle Anka & CoREKLAM: Inför kyrkovalet kommer Svenska kyrkan att annonsera i tidningen Kalle Anka. Annonsen kommer naturligtvis att vara utformad som en pratbubbla.

Torgny Lindén, stiftsinformatör i Karlstad, säger i en intervju att tidningen har 60 000 läsare mellan 16 och 19 år och över en halv miljon övriga läsare. 

I kyrkovalet har alla medlemmar i Svenska kyrka rösträtt från 16-års ålder.

Vi ville göra något annorlunda. En kollega i Lund föreslog att vi skulle annonsera i Kalle Anka och vi och fyra andra stift nappade direkt på idén. Det är roligt att finnas med i ett lite ovanligt och udda sammanhang och så hoppas jag förstås att det ger kyrkovalet lite extra uppmärksamhet.

Inför detta val har Svenska kyrkan också lanserat en bönewebb. ”Vi är den första kyrkan i välden med en egen bönesajt”, säger Marianne Ejdersten Lauunikari på kyrkokansliets informationsavdelning. Det går att sms:a eller länka till webbplatsen från sin Facebook-sida. Bönen får vara maximalt 340 tecken.

Svenska kyrkans informationskampanj inför valet den 20 september kostar 10 miljoner kronor. I kampanjen ingår reklamfilmer i TV4 och på biografer.

Trots satsningen kan man nog inte förvänta sig alltför stora förändringar i valdeltagandet. I senaste kyrkovalet röstade bara 12 (!) procent av 5,8 miljoner röstberättigade medlemmar i Svenska kyrkan.

Detta tycker Magnus Edin, chef på valkansliet, inte är speciellt anmärkningsvärt.

Det går inte att jämföra kyrkovalet med valet till riksdagen. Det är mer rättvist att jämföra med ett val inom en förening. Då hade kyrkan ändå 700 000 personer som röstade senast, vilket är betydligt fler än de flesta föreningar har som medlemmar.

Detta är inte bara en märklig jämförelse. Den är dessutom direkt ologisk. Att man har fler röstande än vad de flesta föreningar har medlemmar är överhuvudtaget inte relevant i sammanhanget.

Det är dessutom tveksamt att jämföra ett politiskt val med val inom en förening. (I så fall skulle man lika väl kunna säga att ett riksdagsval är ett val för alla som är medlemmar i ”föreningen Sverige”).

Så länge som kyrkovalet är ett politiskt val där politiska partier deltar får Svenska kyrkan fortsätta att skämmas över det urusla valdeltagandet.

Källa: SKTF-tidningen, nr 14, 2009

Read Full Post »

Kyrkoval 2009KOMMUNIKATION: Partierna har börjat synas inför kyrkovalet. I år finns det dessutom ett ökat intresse för valet i media. Till detta kommer att Svenska kyrkan som vanligt går ut med information till sina 5,6 miljoner röstberättigade medlemmar.

Enligt Marianne Ejdersten, chef för Svenska kyrkans nationella kommunikation, har media uppmärksammat årets val mer än tidigare kyrkoval. ”Det var över 600 pressklipp i augusti och i september har det redan blivit över 80 stycken.”

Budgeten för informationssatsningen från Svenska kyrkan ligger i år på 10 miljoner kronor. Under de två tidigare valen, 2005 och 2001, låg budgeten på 15 respektive 25 miljoner kronor.

Enligt Kristiina Ruuti, pressekreterare för kyrkovalet 2009, beror inte detta på att Svenska kyrkan har tappat medlemmar. Medlemstappet påverkar bara marginellt.

Det beror på flera faktorer. En förklaring är det inte var så mycket elektroniskt utskick att under tidigare val. Vi gör det mer kostnadseffektivt nu.

Förutom röstkort har man skickat ut information om Svenska kyrkan för att stärka relationen med medlemmarna och öka deras kunskap om Svenska kyrkan.

Kyrkovalssatsningen inbegriper också en mätning om dels svenskars kunskap om kyrkan, dels om bön. Efter val­dagen görs en uppföljning för att se vilket resultat man uppnått.

”Men vi arbetar långsiktigt. Vi ser det som vårt uppdrag att kommunicera året runt”, säger Marianne Ejdersten.

Read Full Post »

demoskopVAL 2010: De Rödgröna drar ifrån samtidigt som Mona Sahlin (S) visar sig vara en impopulär partiledare inom Socialdemokraterna. Detta är goda nyheter för för både Sahlin och Socialdemokraterna.

En undersökning genomförd av Demoskop visar att både Margot Wallström och Thomas Bodström är mer populära statsministerkandidater än Mona Sahlin.

Oavsett om det gäller män, kvinnor, bland socialdemokrater eller inom hela befolkningen hamnar Mona Sahlin först på tredje plats när 1000 personer fick svara på frågan: Vilken S-politiker vill du se som statsminister vid S-valseger.

En annan opinionsundersökning genomförd av Demoskop visar att Socialdemokraterna går fram 3,3 procentenheter och landar på 36,6 procent. Även de Rödgröna går fram och har nu 49,5 procent (+1,4 %). Detta innebär att avståndet till Allianspartierna nu är 4,4 procent.

Att Mona Sahlin är impopulär som partiledare samtidigt som Socialdemokraterna går fram i opinionsundersökningar visar att väljarna inte är personfixerade. Väljarna går efter vad man uppfattar som bra politik snarare än personliga defekter. Detta borde få valstrategerna hos Socialdemokraterna att dra en suck av lättnad.

Rädslan inom Socialdemokraterna har länge varit att Mona Sahlin skulle vara ett sänke för partiets möjligheter att erövra regeringsmakten 2010. Att Socialdemokraterna går fram – samtidigt som Miljöpartiet och Vänsterpartiet trampar vatten – visar dessutom att partiet inte behöver känna sig hotad av krypskytte från Vänsterpartiet.

Att Mona Sahlin hamnar på tredje plats i en popularitetstävling med Wallström och Bodström kommer bara att vara ett problem för Sahlin om de Rödgröna förlorar valet.

Margot Wallström har hela tiden sagt att hon inte vill bli partiledare. Hon kommer inte att ändra sig även om de Rödgröna misslyckas 2010. Och Thomas Bodström är inte så dum att han försöker utmana Sahlin ett år innan ett val. Socialdemokraterna har trots allt segervittring.

Sahlin sitter därmed säkert som partiledare. Partiet har vind i seglen och Sahlin kan nu med större tyngd ta på sig ledartröjan inom den rödgröna alliansen. Detta borde uppmuntra de socialdemokratiska väljarna.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »